Aldrig mera London!

Idag har The Londonist ett tema som är både spännande och lite jobbigt att tänka på. Frågan är helt enkelt vad du skulle göra om du bara hade en sista dag kvar i London och aldrig kunde återvända.

Vilken fråga! Även jag som nu vill få er att lämna huvudstaden för andra regioner kan inte tänka mig att aldrig mer få sätta foten i ”The epicentre of the World” där jag spenderade ett av de roligaste åren i mitt liv. Klickar ni på länken ovan så ser ni vad en del tillfrågade har svarat och det är verkligen trevliga saker jag själv skulle kunna göra allihop. En salig blandning av Brick Lane curries, teaterföreställningar och promenader i diverse parker man har minnen av. Så vad skulle jag själv göra?

Dagen skulle förmodligen börja med att jag åkte London Eye igen i soluppgången bara för att fotografera och minnas alla vyer jag älskar. Därefter en promenad över Westminster Bridge för att lyssna på Big Ben innan jag gick vidare längs Whitehall och The Cenotaph som betyder så mycket för britterna. Klappa en häst i sin vaktkur innan jag så står där i mitt eget världscentrum på Trafalgar Square. Här skulle jag fortsätta upp längs Charing Cross Road som trots allt har några bokhandlare och stämningen vid Chinatown kvar än så länge och när jag kom upp till musikgatan Denmark Street skulle jag stå en stund och titta på min gamla skola och bara minnas mina härliga klasskompisar från Göteborg, Singapore och Portugal och min lärare i hotel management från Nordirland med blå stickad tröja.

Epicentre of the World upplevt av en sextonåring på sitt första besök.

 

Horse Guards nära Trafalgar Square med nästa generation.

I min nostalgiska bubbla måste jag därefter åka norrut. Inte till Crouch End eller Green Lanes i Harringay där jag bodde för den tiden är förbi men jag vill ändå vara lite nostalgisk så det blir en taxi till Spaniards Inn i Hampstead och en pint innan jag släntrar vidare genom Hampstead Heath med sina utsiktsplatser.

På eftermiddagen skulle jag bege mig till ett av de stora hotellen för afternoon tea. Jag kan inte bestämma mig för om det skulle bli Ritz, Dorchester eller något annat men där skulle jag njuta av allt från bubbel till scones för även om det finns massor av fina hotell i övriga Storbritannien så är det något speciellt med de där exklusiva Londonadresserna.

Tower Bridge – en sista gång under den är ju ett måste.

Proppmätt skulle jag behöva vila lite så det blir helt enkelt en båttur till Greenwich där jag strosar runt bland marknaden och andra favoriter en stund och njuter av all maritim historia. När det blir kväll beger jag mig till The Shard där jag tar kvällsfoton i skymningen innan det är dags för suveräna cocktails med utsikt över ännu en av Londons siluetter. Med stor sentimentalitet beger jag mig därefter till Kings Cross Station där det blir lite kvällssnacks på The Parcelyard och minnen av tågresor till både York och Lincoln innan jag vandrar den sista biten till Euston och tar Caledonian Sleeper norrut för mer nostalgi…för inte trodde ni att jag skulle lämna ön?

It doesn’t bear thinking about som engelsmännen säger men ja, det här skulle vara min sista dag i London. Hur skulle din egen dag se ut? Bloggar du själv så vore jag jättenyfiken på ett inlägg.

Etiketter: London