Centralt hotell söder om Themsen

Hotell i London fortsätter att vara ett stort ämne och nu när min bloggkollega Ämma med bloggen Fab F’Ämme ska dit så slår det mig att jag aldrig skrivit något inlägg om Hampton by Hilton London Waterloo där jag bodde för inte så länge sedan.

Hampton är Hiltons lite mindre lyxiga alternativ vilket alltså tär mindre på plånboken och ni kanske minns att jag redan skrivit om när vi provade deras hotell på Gatwick. Det var detta som gjorde att vi aldrig tvekade när kedjans hotell i Waterloo kom upp som förslag när jag letade lediga rum. Trots detta var jag lite nervös efter att ha bokat eftersom jag såg att det låg ett ambulansgarage mitt emot hotellet och jag vet hur det låter på hotellen borta vid London Eye ett stenkast bort nära St Thomas’ Hospital. Jag hade inte behövt vara orolig. Av ambulanser hörde jag inte ett skvatt och inte hörde jag något från mina grannar heller.

Från Waterloo tunnelbanestation visade det sig vara kortare än jag trott så promenaden tog oss mindre än fem minuter därifrån när man väl har hittat rätt bland utgångarna på vad som är en av Londons största järnvägsstationer (men det är bara att leta efter den där det står Waterloo Road och inte York Road eftersom den senare leder ut mot London Eye och Themsen).

Hotellet som öppnade 2014 ser ganska opersonligt ut men i den ljusa receptionen blev vi trevligt bemötta och fick snabbt nyckelkort. Om lobbyn påminde om vårt förra Hampton så gjorde rummet det mycket mer. Precis som på Premier Inn och andra kedjor ser rummen närmast identiska ut på de olika adresserna men jag gillar stilen här i mörkt trä med vitt, trevligt badrum som gör mig avslappnad. En TV, vattenkokare och ett klimatsystem man faktiskt förstår sig på är annat att uppskatta liksom inte minst en skön säng. Vi var ganska högt upp och hade en vy bort över Waterloo och London Eye så det var ingen tvekan om i vilken stad vi var men i övrigt är det här inte den mest upphetsande stadsdelen. Desto roligare då att man ändå är så pass nära allt. Går man tillbaka mot Waterloo men håller sig på högersidan så är man snart på Waterloo Bridge vilket innebär att det faktiskt är gångavstånd till Covent Garden och Trafalgar Square i bra väder. Skulle det ösa ner så stannar flera bussar alldeles utanför hotellet om man inte orkar ner till Waterloo så det är väldigt bra läge transportmässigt och på vägen ner mot bron ligger en indisk restaurang som vi inte hann med men som verkar bra. I övrigt finns det en kiosk med lite frukt, snacks och drycker tvärs över gatan från hotellet men inte så jättemycket mer fast det gör ju inget när allt är så nära.

Waterloo Station och London Eye från hotellrummet

Hotellfrukosten var en blandad upplevelse men i huvudsak positiv. Hos Hampton by Hilton brukar frukosten ingå i alla bokningar och bara det känns bra i en stad som London där det inte är självklart. Maten var helt okej här även om jag tycker de snålat på kvaliteten med de engelska korvarna som var helt okryddade. Mitt i rummet står det kallskurna och i övrigt hittar man det mesta man kan vilja ha fast variationen på bröd inte var så gigantisk. Frukostmatsalen är densamma som på kvällarna blir kände kocken Cyrus Todiwalas restaurang Assado med rätter från bland annat Goa vilket gör den varmt inredd i gula toner och annat varmt som man kan vakna upp till där man sitter och tittar ut över Waterloo Road. Utanför den ligger lobbyn och receptionen där hotellets lilla bar också finns med ganska anständigt kaffe för att vara England och med ett grundsortiment av de drycker du förväntar dig i en bar. Restaurangen provade vi aldrig eftersom London har så mycket att erbjuda. Av samma anledning blev det ingen tid i det gym som alla Hamptonhotell också har. 

Vi skulle flyga hem från Gatwick sent på kvällen och lämnade väskorna utan problem i bagagerummet sista dagen. Hotellet är på bekvämt avstånd till Blackfriars Station för den som vill ta det billigare tåget ner till flyget och man kan till och med gå om man inte har så mycket bagage men vi tog taxi (från Waterloo Station får man istället byta tåg i Croydon för att ta sig ner dit men det går ju också). Efteråt glömde vi en påse böcker i lobbyn och den ville hotellet ha tio pund för att skicka till Sverige och jag fick fylla i ett formulär men snabba var de i alla fall och jag har förståelse för att stora hotell skulle ha stora omkostnader om de skickat allt gratis utrikes som folk glömmer.

Restaurangen   Foto: Assado

Allt i allt ett hotell jag definitivt rekommenderar även om det för mig var jobbigt att komma till London från  en vecka i St Ives och se lilla St Ives på vykort utanför en dörr – Hampton har alltid gamla svartvita bilder av brittiska platser utanför alla dörrar och naturligtvis går jag där i min korridor och spanar in dem vilket kan se lite suspekt ut när en rumsgäst plötsligt dyker upp. Läget är inte mitt i nöjessmeten men ändå centralt och speciellt om du ska på teater på både Young och Old Vic alldeles runt hörnet. Hotellet känns lugnt och fräscht vilket är viktigt i London där de kan vara sunkiga och dessutom är transporterna som sagt väldigt bra härifrån. 

Etiketter: hotell, indiskt, London