Fika med katter

Fenomenet kattcaféer har ju blivit stort över hela världen efter att det första öppnade i Taiwan 1998 och följdes av en explosion av dem i Japan 2004 och framåt. Idag hittar du dem i alla världsdelar och i många storstäder, bland annat i Stockholm och Göteborg här på hemmaplan. I Storbritannien finns det ett par i London men också i Liverpool, Glasgow och i många mindre städer. En sådan stad är York där jag gjorde min kattcafédebut.

Jag var länge skeptisk till hela konceptet och undrade hur katterna alls kunde trivas med att bli klappade i tid och otid. Dessa territoriella djur som trivs bäst på sin egen bakgård borde ju också känna sig rotlösa bland alla dessa andra katter att tävla om utrymmet med. Efter mitt besök på The Cat’s Whiskers i centrala York har jag istället övertygats om att ett seriöst drivet kattcafé hjälper många katter till ett bättre liv.

Det var min dotter som ville dit när vi gick förbi och såg att det öppnat på den gamla vikingatida gatan Goodramgate där ett par av mina favoritpubar ligger. I ett av husen bor nu ett 20-tal katter och en skylt berättade att man kunde boka tid på hemsidan. Sagt och gjort. Vid bokningen betalade vi en anmälningsavgift som går till katternas mat och skötsel och så dök vi upp på utsatt tid.

Ser du den vita katten som vilar i fönstret?

Huvuddelen av caféet ligger på bottenvåningen där vi registrerade oss och valde ett bord. Det visade sig sedan att katterna har tillgång till hela trevåningshuset som visserligen är engelskt smalt men har massor av skrymslen att gömma sig i. Fram tittar de katter som är vakna och sugna på att vara sociala. Kan hända lockar du någon av dem att leka med de bollar och fjädrar som finns att tillgå och vi var definitivt mer med katterna än med vår fika. Alla hade sin egen personlighet och sin favoritleksak. Klätterställningar och hyllor täckte flera av väggarna där vissa låg och vilade eller tvättade sig i hängmattor tillsammans eller själva.

Bakverken var det minst imponerande här men det gjorde just ingenting. Vi var ju här för katterna. Utbudet var inte jättestort men jag beställde en red velvet cake som var lite torr och med en stor mängd riktigt söt frosting men skrattade mest eftersom vi när den kom förvarnades om att en av katterna, Pickle, älskar bakverk och gärna snor bitar när du inte ser.

Toaletten ligger högst upp i huset efter två väldigt smala trappor men till och med den blir en upplevelse med sina skyltar och på vägen dit kan du kika in i andra kattrum. Dessutom kan du spana in en av Yorks många kattskulpturer på taket till gårdshuset.

Vilar med utsikt över gatan

En av Yorks tak-katter

När vår timme med katterna var slut var vi nästan sugna på att boka en till (just våra fyrbenta familjemedlemmar är det enda vi saknar hemifrån på våra resor) men hejdade oss, glada över att ha fått uppleva detta mitt i York. Caféet tar max åtta små sällskap åt gången men det var bara två andra där under vårt besök.

Katterna här kommer från olika håll i trakten och har räddats av ett katthem som caféet samarbetar med. En och annan har adopterats men de flesta av de som presenteras på hemsidan bor där nu. Några är syskonpar eller har blivit bästa vänner på katthemmet och kommit hit tillsammans. Ett par har fötts av en kattmamma som räddats och sedan fått växa upp på caféet när de nått rätt ålder så här finns katter i väldigt varierande storlek och ålder. Som på de flesta andra kattcaféer i Europa är barn under tio år inte välkomna vilket såklart ger mer lugn för katterna. Äldre barn är välkomna och kommer garanterat hitta lekfulla katter.

Annons

Etiketter: Djur, te, York, Yorkshire