Bombnatt i norr

I mitt inlägg om York nyligen nämnde jag ett bombanfall under Andra världskriget och det ledde till frågor så idag blir det ett inlägg om vad som egentligen hände i staden eftersom jag lovade att återkomma. Redan tidigt under kriget bedrevs ju blitzkrig över London, Southampton och Coventry med stora hamnar och industrier men detta var något nytt.

Bombningen av York tidig morgon den 29 april 1942 är den klart värsta av det som drabbade staden under kriget och kom som hämnd på de allierades bombningar av Lübeck en månad tidigare. Du kanske har hört talas om hur en ursinnig Hitler valde ut städer som getts tre stjärnor av tyskarnas stora reseguideförlag Baedecker i hopp om att RAF skulle lugna sig. Han lät börja med Exeter på självaste St George’s Day vilken klarade sig hyfsat då men kvällen därpå blev mycket värre med 80 döda. Kvällarna efter gav sig RAF ut på raider mot Rostock och samtidigt bombades då Bath av tyskarna vilket inte är lika känt trots att 400 människor dog. Kanske för att stadens Assembly Rooms var det enda kända som förstördes. Samma tid gav de sig även på Norwich vars kulturskatter också klarade sig hyfsat medan 67 människor dog. Sedan var det dags för York ett par dagar senare innan tyskarna återvände till Exeter och bombade katedralen och en mängd medeltida byggnader samt dödade 164 människor i det som nog är den mest kända förstörelsen i just de här raiderna. Norwich fick en till släng av sleven innan också Canterbury bombades (samma kväll som RAF inledde sina bombraider av Köln) men i båda dessa klarade sig katedralerna. Efter detta var det tänkt att tyskarna skulle fortsätta men deras flyg behövdes i Afrika och det blev för stora förluster av att bomba småstäder eftersom de såklart fick mothugg av RAF så projektet övergavs.

Naturligtvis var det inte bara en sorts kulturell vedergällning i fallet York för det var redan då en stor järnvägsknut och hade dessutom en tågvagnsfabrik så det fanns strategiska anledningar också. Med allt detta i åtanke är det konstigt att staden klarade sig så bra. Det har sagts att tyskarna var alldeles för imponerade av York Minster för att ställa till med större skador men jag undrar det jag eftersom flera andra katedraler skadades något förskräckligt.

Om du vandrat omkring i York så har du säkert promenerat längs shoppinggatan Coney Street som går parallellt med floden Ouse. Kanske har du undrat över varför det plötsligt dykt upp några fula hus som liksom inte passar den i övrigt vackra bebyggelsen. Delvis har det att göra med samma förfulning som i många andra städer under 50- och 60-talen men också med att det stora undantaget i stadskärnan den där olycksaliga morgonen var just Coney Street, där änden närmast Lendal var det som bombades.

Den gamla kyrkan St-Martin-le-Grand från 1000-talet med sitt torn från 1400-talet förstördes. Detta är kyrkan med den stora klockan många York-bor stämmer träff vid, med en gammal amiral från 1700-talet på toppen, så den är lätt att hitta. Renoveringar som gjorts på 1800-talet ändrade arkitekturen i den redan då så jag är inte säker på vad som följt vad rent tidsmässigt när den sedan återuppbyggdes på 60-talet. Alldeles i närheten ligger stadens gilles stora sal, ”Guildhall”, från 1400-talet där självaste Richard III ofta träffade Yorks viktiga män när han var på besök. Den träffades också och en stor brand utbröt. Idag är den tack och lov återuppbyggd den också och du kan se den på nära håll om du smyger in längs kyrkan och biografen bredvid men bäst vy får du från Lendal Bridge där du ser byggnaden från flodsidan.

Nära klockan på Coney Street. Foto: Mick Bamford

Har du tagit tåget till York så vet du hur den stora krökta stationens unika takbågar ser ut. Det fanns knappt en glasruta kvar i taket efter att stationen bombats. Dessutom stod där just ett tåg med soldater på väg från Londons King’s Cross till Edinburgh. Det måste ha varit en oerhört kaotisk plats timmarna efter anfallet. På en vägg på stationen sitter idag en minnesplakett tillägnad sjukvårdaren William Milner som oavbrutet jobbade med att rädda människor under rasmassorna på stationen och som själv hittades död morgonen efter, klamrandes fast vid sin första hjälpen-väska. Han fick tapperhetsmedalj postumt.

Alldeles bakom stationen låg fram till 90-talet British Rails fabrik för järnvägsvagnar som naturligtvis också bombades. Jag höll på att säga att det var tur att svärfar inte redan jobbade där då men det var inte bättre för honom för han var i Nordafrika och sedan i slaget vid italienska Anzio under horribla förhållanden under kriget och såg en gammal barndomsvän skjutas ihjäl under landstigningen. Svärmor var snarare den som var utsatt just i York för hon packade ammunition i Rowntrees chokladfabrik där många i familjen innan dess jobbade med betydligt trevligare produkter.

Det mest känslosamma under anfallet var nog träffen på klostret Bar Convent där fem nunnor strök med för naturligtvis träffades även civila mål, både avsiktligt och oavsiktligt men tidpunkten var ju sådan att till exempel skolbarn vars skolor förstördes var hemma och förhoppningsvis i sina Anderson shelters i trädgården eller under sina trappor. Faktum är att attacken även bestod av rena maskingevärsanfall ovanför gatorna, inte så mycket för att döda (många sov ju) som för att skrämma slag på befolkningen. Själva bombandet träffade såklart sedan också vanliga bostadshus inte minst i närheten av järnvägen och åt samma håll just kvarteren utanför Micklegate-porten där klostret idag finns kvar. Det renoverades och har bland annat fortsatt användas som skola men nu kan du själv övernatta där eller bara kika in och lära dig mer om det gamla klostret.

Det var totalt 70 av Luftwaffes flyg som på runt 90 minuter skapade förstörelse i York och lämnade 92 döda och flera hundra skadade, många inte av själva bomben utan av de följande bränderna och rasande byggnader såklart. Mindre bombningar hände även under Första världskriget, tro det eller ej, men det här var betydligt större. Vill du se bilder av ett bombat York så gör du det här. Det är sorgligt värre.

13 kommentarer

  1. Det är hemskt att tänka på vad krig ställer till med. Lite extra hemskt att läsa om hjältar som Milner som inte klarar sig, men fint ändå att han hedrats för sina insatser.

    Gilla

    1. Ja verkligen. Visst är det typiskt att de som hjälper andra ofta råkar illa ut.

      Gilla

  2. Ingmarie andersson · · Svara

    Jättetack för ett väldigt intressant inlägg. Jag har alltid av någon anledning varit intresserad av andra världskriget och livet för vanligt folk under den tiden. Jag intervjuade ofta min mormor (som var född 1902) om hur det var i Sverige då och hon berättade om livet med mörkläggning och tex att ett amerikanskt militärflygplan störtade ända inne nära Anten (en sjö)osv. Förrut kändes det som historiskt intresse men den perioden som är nu gör att det också känns aktuellt och viktig lärdom. Det är viktigt att inte blunda…..
    I York minns jag att jag var på ett museum med en intressant avdelning om livet under andra världskriget. Där fick jag uppfattningen att det var en hård social press på männen som inte var ute och deltog i kriget. Kvinnan jag bodde hos i Bishopthorp berättade att även deras fruar kunde bli utsatta tex få hönsfjädrar i postlådan. Fruktansvärd tid.
    Tack igen

    Gilla

    1. Tack själv. Det där med hönsfjädrar i brevlådan låter fullt trovärdigt. Jag intervjuade tyvärr inte svärmor om hennes upplevelser av kriget medan jag hade chansen på 90-talet. Svärfar hann jag aldrig träffa. Han gick med i armén frivilligt och alldeles för ung. Det är en fascinerande tid som intresserar mig också. Har du sett filmen Hope and Glory med den lille killen som växer upp med det? Väldigt fin film.

      Gilla

      1. Ingmarie andersson · ·

        Jag har inte sett Hope and glory men jag känner igen titeln. Jag ska se den.

        Gillad av 1 person

  3. Hemsk, men intressant läsning.
    Saker man känner till, men delvis glömt. Bra repetition, tack.
    Trevlig adventshelg!

    Gilla

    1. Ja det är hemskt men också fullt av fascinerande historier om mänsklighet. Trevlig helg!

      Gilla

  4. Ingmarie andersson · · Svara

    Kan inte låta bli att passa på att ställa en fråga till dig när ämnet ändå är krig. Min fråga rör visserligen första världskriget. Jag har försökt via Google men lyckas ej hitta svaret. Då när jag bodde hos kvinnan i Bishopthorp ett par veckor precis före jul för några år sedan så var vi på julevemang av olika slag, lokala sådana. En kväll åkte vi till en annan by och där sjöngs bl a en sång som handlade om julfreden 1914 då tyska, brittiska och franska soldater gjorde vapenvila och firade jul och umgicks. Vet du händelsevis vad denna sång heter? Jag skulle vilja hitta texten.

    Gilla

    1. Oj, hm…själva kriget kan jag några sånger om men inte många om just den berömda julfreden. Jag vet att folksångaren m.m. Mike Harding har gjort en om just julen som jag tror bara heter ”Christmas 1914” eller liknande.
      Det kan också vara John McCutcheons ”Chrismas in the Trenches”. De här två är inte lastgamla.

      Gilla

      1. *Christmas (in the Treches)

        Gilla

      2. Äsch, du ser vad jag menar. Jag slinter på tangenterna med min lilla telefon idag.

        Gilla

  5. Tittade på fotona. Vi pratar om liv som spills i krig och det ska vi så klart göra. Men jag saknar att det inte pratas om pengar. Utbilda militärer, utrustning, förstörelse, uppbyggnad. Tänk vad mycket gott de pengarna skulle kunna göra!

    Gillad av 1 person

    1. Verkligen. Visserligen har vi fått uppfinningar som kommit oss till godo också men jisses vilket spenderande!

      Gillad av 1 person

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.

Deckarlogg

Tänkt & tyckt om deckare och annan krimi

lite mera rosa

vardagslyxen – nära & långt borta

Skriv & Res med Therese

Therese Fredriksson, aspirerande författare. Resor, författande, böcker och kulinariska upplevelser. Gärna i kombination.

The London Foodie

Bloggen om England och övriga Storbritannien

Hattrick

En blog om damfotboll av Rainer Fussgänger

Halloj världen!

Ett resemagasin och en blogg av Inger Hansson. Om resor och hållbarhet. Om vackra platser. Om fotografi, natur och lite av varje.

Bortugal

Borta men hemma. En blogg om en familj som längtade bort och hittade hem.

People in the Street

Bloggen om England och övriga Storbritannien

Att resa-podden

Bloggen om England och övriga Storbritannien

Matochresebloggen

Bloggen om England och övriga Storbritannien

Ladies Abroad

Reseberättelser, resetips och resefoton

Travel on a Cloud

Bloggen om England och övriga Storbritannien

City Lover Reser

Bloggen om England och övriga Storbritannien

JENNIFER STROUD

Bloggen om England och övriga Storbritannien

%d bloggare gillar detta: