Eliten från privatskolorna

I dagarna diskuterar parlamentet senaste Brexitförslaget och väntar på EU och då passar det perfekt att skriva om en bok jag tycker alla med intresse av främst engelsk politik ska läsa, nämligen Stiff Upper Lipp: Secrets, Crimes and the Schooling of a Ruling Class av Alex Renton. Det var en sådan där bok som ligger på bord bland nyutkommet intressant på Waterstones en av mina senare resor och just att den lockade med privatskolornas relation till politiken gjorde att jag köpte den. 

Perfekt boktitel

Renton själv är skotte och sändes tidigt till internatskola i Sydengland vilket han hatade (skotska privatskolor är precis lika bra så det handlar om att det är större chans att träffa intressantare umgänge söderut). Där förbereddes han för Eton som det blev en tid vid men av skäl du anar i boken så blev han inte själv som så många andra därifrån politiker utan istället journalist och boken är ett sätt för honom att skriva av sig men också att sakligt journalistiskt ta itu med fenomenet internatskola i största allmänhet och vad de gjort med de britterna och deras samhälle. 

Det är en fascinerande bok på så många sätt. Läsaren får bland annat veta att det finns nio riktigt historiska privatskolor och de är internaten Eton, Charterhouse (nära Guildford), Harrow (norra London), Rugby, Shrewsbury, Westminster och Winchester samt dagskolorna St Paul’s i London och Merchant Taylor’s utanför Watford. Du känner säkert igen flera stycken. Eton ser du från Windsors slottsmurar och både Westminster i London och Winchester är lätta att strosa förbi på promenad i stadskärnorna medan Harrow haft många kända elever. Utöver dessa har det sedan grundats fler när det började tillåtas och idag finns det 282 stycken för pojkar, flickor eller blandat. Det finns femton renodlade högre privatskolor för flickor och betydligt fler för endast pojkar så fortfarande ser man vilka som prioriteras i samhället. Flickor började skickas i skolan på 1800-talet av de föräldrar som alls trodde på utbildning även för sina döttrar men då blev det mest guvernanter av dem och även drottning Victoria hade svårt för kvinnlig utbildning. På 1910-talet blev det däremot vanligare och så kom första världskriget och kvinnlig rösträtt men fortfarande är det alltså som du nog vet en tämligen manlig värld där det först 1948 blev tillåtet för kvinnor att ta examen vid Cambridge.

Eton. Foto: Herry Lawford (Wiki Commons)

Du undrar kanske varför privatskolorna heter ”public schools”. Det är för att vem som helst var välkommen när de första öppnades. Winchester är från 1382 och därmed äldst i landet. Framåt 1700-talet var det inga problem för vem som helst att öppna en internatskola och då samt under 1800-talet växte de fram som svampar i gamla dragiga hus på landet eftersom det ansågs ge lättförtjänta pengar. Personalen kunde hållas med låga löner och skolorna allmänt underbemannade. Ingen brydde sig därför om extremt våld, hygien eller näringsrik mat heller och på till exempel Rugby härjade kolera. 

Att sträckläsa boken går inte. Det är för mycket jobbig läsning där man blir både arg och ledsen. Man tar ett par kapitel i stöten och försöker smälta vad man just läst. Ta in hur det kan bli som det blir. En av alla de saker man som svensk kan undra är hur i hela friden någon vill skicka bort sina yngre barn på internat såsom till engelska ”Prep schools”, det vill säga ”preparatory” där de från sex-åtta år och uppåt skulle förberedas för Eton eller någon annan ”secondary school” för ungdomar. Kändiskocken Antony Worrall Thompson som jag alltid sett som uppkäftig var tre år när han skickades iväg… Det skär i hjärtat när man läser om hur breven hem censurerades och det brev som var mest sorgset lästes upp i klassen. En del barn som vantrivdes på internat rymde men hämtades tillbaka (Churchills son verkar ha varit en av få vars föräldrar insåg att Eton inte var för honom när han protesterade). Andra slutade att alls skriva hem eftersom de ändå inte kunde vara älskade av sina föräldrar som lät dem gå kvar. Att föräldrarna alls skickade sina barn till privatskolor var och är för att de själva skickades dit och man kan ju inte se ut för världen som om ens egen utbildning var fel. Alla gjorde dessutom likadant förr, inte minst i officerskretsar där imperiet hade familjer i Indien och andra länder vars barn skickades hem till England. Inte kunde man då låta bli.

Det där med imperiet får också sin plats i boken. Skolorna som grundades ute i kolonierna var också de ett sätt att skapa Britannia runt om i världen. Det brittiska imperiet skrek efter ingenjörer till alla sina projekt men på privatskolorna var 60% av lektionerna i latin och grekiska och 15% i religion (ämnen som ansågs torra och därför lärde ungdomarna disciplin) så det var dåligt med matematik och andra naturvetenskapliga ämnen liksom historia och geografi. Det kom 1868 en lag som försökte förbättra resultaten men än idag ser man att fokus inte helt ligger där för privatskolorna har fortfarande stor administrativ frihet. Det viktiga är fortfarande istället att nätverka och gå efter prioriteringarna sport, kavaljerskap, ridderlighet och disciplin vilka bankas in i eleverna. Även religion tar en del plats men det får helt motsatt effekt jämfört med USA.  

Inte minst rugby är poppis. Foto: Wiki Commons

Vad gör internatskolor i sin värsta form med människor? Boken har flera kapitel där psykologer fått komma till tals. Det värsta med de historiska internatskolorna var kanske inte attityden av ”toughening them up” som gällde överallt och stryk tycks ha varit det lättaste att leva med. Värre var det psykologiska i att man kunde få det även för att rapportera övergrepp. Just övergrepp kunde komma i alla möjliga former du säkert redan sett i film och litteratur. Rektorn på Eton 1543 var den förste att fällas för sexualbrott men efter att dödsstraff omvandlats till ett års fängelse var han snart ute igen och blev rektor på lika kända Westminster och även hundratals år senare har vidriga lärare bara kunnat byta skola när det började bli ohanterbart, utan att ens rapporteras. Synen på sex har däremot varierat genom århundradena och var under viktoriansk tid mer öppet experimenterande än både innan dess och nu i modern tid. Dagens psykologer menar att det på många skolor funnits ett uppdämt behov hos de elever som knappt fått prata om sex och samlevnad, vilket fått utlopp i missbruk och annat och naturligtvis synen på britter som reserverade. Lägg ihop detta med de anknytningsproblem som uppstår när du skickar bort småbarn så inser du varför många också haft lätt för att gifta sig fler gånger än som kanske är vanligt.

Som om det inte räckte med den sortens upplevelser måste det ha varit fruktansvärt förr när barn inte ens fick sörja föräldrar som omkommit utan att stämplas som lipsillar av skolan. På 1850-talet började gråt ses som en svaghet.

Allt detta är typiskt sådant som påverkat brittisk humor. Både den mobbade John Cleese och Eric Idle är gamla privatskoleelever så det där med att plötsligt tappa ett ben som i en berömd Monty Python-sketch känns som sprunget ur att alltid behöva göra situationen lite värre än att ”bara” få stryk.

I sådana här miljöer är det knappast konstigt att vänskap blir viktigare än något annat för ett barn. Pojkar utan vänner erkänner det ofta inte hemma utan härdar ut. Mobbing är vanligt och har drabbat både författaren E. M. Forster och Prins Charles (för att han var för snobbig) bland många andra. Kompisgäng hänger ihop på ett sätt som nästan liknar maffians med sin tystnadskod omerta och det är bland annat detta som gör att kändisar som talar ut i pressen om sin tid på internat snabbt blir påhoppade. Det är här vi hittar kärnan till gängen av politiker som senare går på samma universitet också och boken är verkligen en ögonöppnare kring just detta och hur de beter sig.

E.M. Forster. Foto: Wiki Commons

Sport är som sagt viktigt på privatskolorna. Så pass viktigt att den tidigare finansministern George Osborne inte fick bli Head boy. Hans idrottslärare protesterade helt enkelt och sa att han var för dålig. Att vara bra på sport var att ha en bra karaktär. Var man därmed lika bra som ledare i första världskrigets skyttegravar? Nix. Misslyckanden på slagfälten skrevs det aldrig om. Bara ära. Detta är normalt i totalitära stater men farligt i en demokrati. Ändå lever inställningen i högsta välmående på brittiska privatskolor. På Eton är det dessutom en personlig sak att bli bästa elev på ett sätt som gör vissa personligheter nästan maktgalna enligt Renton och han borde ju veta.

Internatskolornas storhetstid var på 60-talet då de var riktigt många (och då Eton förövrigt välkomnade sin första mörkhyade elev). På 70-talet kom den ekonomiska krisen och efterfrågan minskade vilket fick flera skolor att gå över till ”co-ed”, där pojkar och flickor blandas och då blev stämningen i skolorna också bättre men fortfarande skulle man inte visa känslor utåt. Först på senare år har skolorna krävt högre resultat vid intagning sedan akademiska resultatlistor påverkat föräldrars efterfrågan.

Vad gör politikerna åt det här nu i modern tid? Du får inte ge barn stryk som förr och idag är eleverna inte lika isolerade med sina mobiler och liknande även om de inte får ha de på lektionerna. Samtidigt görs inte så mycket åt styrningen i övrigt utan skolor tillåts vara väldigt egna i sina profiler. Det är ju politikerna själva som ofta gått där. Varför ändra det system som håller dem vid makten.

Trots att jag själv berättat en hel del ur boken finns det verkligen massor kvar att läsa om hur skolor använder pengar som skulle gått till mindre bemedlade elevers stipendier till helt andra saker, om olika straff, elever från utlandet och föräldrars tankar. Det är vidrigt och fascinerande om vartannat men ibland också roligt när kamratskap leder till fyndiga lösningar och riktig vänskap. Hela tiden får man de där aha-upplevelserna om både dagens politiker och andra kändisar man plötsligt får läsa om. Sådana som Roald Dahl, C.S. Lewis, George Orwell, John le Carré med sina jobbiga minnen och Eddie Izzard i mer modern tid.

”Privatskoleelever har välutvecklade kroppar, hyfsat utvecklat intellekt och underutvecklat hjärta”

E.M. Forster

4 kommentarer

  1. Intressant läsning,

    Gillad av 1 person

    1. Tack. Väldans informativ bok. Det blev ett långt inlägg eftersom den inte finns på svenska.

      Gilla

  2. Dessa skolor kan var hemska och just att det är dessa människor som styr landet gör inte saken bättre. Kanske därför är det också som det är inom politiken och näringslivet.
    Intressant!

    Gillad av 1 person

    1. Ja man får massor av aha-upplevelser.

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

lite mera rosa

▫️ din feelgoodbok i bloggform ▫️

Skriv & Res med Therese

Resor, författande, böcker och kulinariska upplevelser. Gärna i kombination.

Rule Britannia

- alt i anglofili

The London Foodie

Bloggen om England och övriga Storbritannien

Hattrick

En blog om damfotboll av Rainer Fussgänger

Halloj världen!

En blogg av Inger Hansson. Om resor. Om Instagram och annan fotografi. Om natur. Om Karlshamn, Kristianstad, vatten och lite av varje.

Bortugal

Borta men hemma. En blogg om en familj som längtade bort och hittade hem.

People in the Street

Bloggen om England och övriga Storbritannien

Att resa-podden

Bloggen om England och övriga Storbritannien

Matochresebloggen

Bloggen om England och övriga Storbritannien

Ladies Abroad

Reseberättelser, resetips och resefoton

Travel on a Cloud

Bloggen om England och övriga Storbritannien

City Lover Reser

Bloggen om England och övriga Storbritannien

JENNIFER STROUD

Bloggen om England och övriga Storbritannien

The Cornish Bird

A Blog about Cornwall's Hidden Places & Untold Stories

%d bloggare gillar detta: