En TV-kocks memoarer

Jag hade ju som mål att läsa en av Tom Parker-Bowles böcker om engelsk mat förra året men så snubblade jag över TV-kocken Rick Steins memoarer på fantastiska Daunt i London och det blev den istället eftersom jag alltid gillat Stein och besökt några av hans restauranger.

Under a Mackerel Sky är titeln på hans bok och det känns passande eftersom han redan som barn spenderade tid i familjens sommarhus utanför Padstow i Cornwall, en region där man inte bara fiskar utan där man ofta ser molnfenomenet ”makrillhimmel” – böljemoln som ofta visar att en ny väderfront är på intågande och de är de ofta just där nere där Atlanten möter de brittiska öarna.

Uppvuxen i Oxfordshire kommer han från en ganska välbärgad familj men var själv typen som inte alls visste vad han ville efter examen från olika privatskolor och en tids engelskastudier på universitetet. Egentligen var han nog mest intresserad av musik. Boken är full av berättelser om hur han ordnade disko i en lada i Cornwall eller genom att köra runt en skåpbil med teknik till olika platser och när barndomen är avklarad i början av boken så fortsätter första halvan av den med en hel del festande. Stein som alltid varit lite blyg upptäckte att ett liv som DJ gav vänner utan att man behövde göra bort sig på dansgolvet.

Rick Steins memoarer

Rick Stein och hans mor

Vi som tittar på Rick Steins TV-serier vet att han inte bara håller sig till fisk och till brittisk mat utan också har fått göra serier om maten både vid Medelhavet och i Asien och resor har han helt enkelt alltid gillat. Tidigt i boken får vi veta att pappan var bipolär och begick självmord ganska dramatiskt nere i Cornwall och detta säger Rick själv präglade honom mycket. En stor del av resandet var helt enkelt ett sätt att först fly och sedan försöka ta reda på vem han egentligen var mer än en önskan om att lägga en massa främmande länder till sin lista. Allra mest reste Rick runt i Australien som blev en storfavorit och där han redan som ung fick många vänner när han tog en massa tunga jobb mitt ute i ingenstans. Idag vet den som följer honom hur han skilt sig från sin första fru Jill som stannat kvar i Cornwall och driver deras gemensamma företag och ett eget medan han själv lika ofta är hos sin nya fru sedan 2011, australiensiskan Sarah. Han har en restaurang i just Australien också och flyger kors och tvärs mellan länderna så ofta han kan i väntan på att hans nya familj ska flytta till London. Själv undrar jag mest hur Jill stod ut med otrohet i många år (för att inte riskera företagandet som hon sagt i intervjuer) innan de äntligen skilde sig och skulle nu lika mycket vilja läsa en bok om henne eftersom hon dessutom är den som skött skutan i restaurangimperiet därhemma medan Rick varit ute i världen på TV-inspelningar.

Det allra roligaste med boken är såklart att läsa om hur han till slut hamnade i matbranschen trots sitt intresse för musik. Egentligen handlade det om att han också tyckte om att skriva och flera gånger gjort kända skoltidningar och småjobb i media. Avgörande blev att han helt enkelt inte fick ett journalistjobb han sökt i samma veva som han ärvde pengar av en avlägsen släktning och kunde köpa sig en lokal nere i Cornwall dit han insett att han ständigt längtade mer permanent (det där sista känner man igen).

Har du också tyckt att Stein låter mer tyskt än engelskt? Det är för att det är just det och den avlägsne släktningen kom från en familj av vinhandlare där nere. För pengarna Rick ärvde köpte han det som vi idag känner som The Seafood Restaurant men som då var en nattklubb i grälla färger i en ganska stillsam by. Detta drev han och Jill tills det blev ohållbart och han miste alkoholtillståndet. Då sadlade de om till restaurang eftersom Rick fick idéen att göra något annorlunda än den tjusiga fiskrestaurang som just då fanns i Padstow. Han kunde inte mycket mer än sin mammas favoritrecept och det han lärt sig på hotell i Paddington under sin ungdom utan satte sig på skolbänken på college i Falmouth men därefter är det inte mycket att säga – han hade onekligen hittat sitt kall och Jill och han byggde sakta upp det imperium som idag kallas Padstein och som inte längre bara har flera restauranger i Padstow utan många andra runt om i Cornwall och övriga södra England.

Stein som vi är vana att se honom.   Foto: Nikk Duncan

Stein som vi är vana att se honom. Foto: Nikk Duncan

Skriva kan Rick Stein, han hade ju journalistambitioner. Däremot tycker jag bokens kapitel om Australien är på tok för långa för jag vill ju veta mer om maten. Om hur han genom en påpasslig journalist som intervjuade honom kom i kontakt med den galne kocken Floyds producent på BBC i Bristol och hur Floyd och han gjorde ett program hade jag velat läsa mycket mer och hur detta snart ledde till att han fick egna program. Likaså vill jag veta mer om hans inspelningar av matresor som nu liksom blir ett slags kortfattat avslut av boken där det mest känns som om de dricker för mycket vin på franska pråmar mellan varven. Istället blir det mycket om ungdomens jakt på inre stabilitet och om snygga tjejer och sådant som ger mig en lätt annorlunda bild av Stein som ju framstår som rätt stillsam i rutan. Det annorlunda förstärks när han här och där lägger in anekdoter om sitt temperament och han är nog betydligt mer frispråkig i verkligheten än han ser ut att vara. Däremot är allt detta väldigt självutlämnande samtidigt som han tack och lov låter bli att lämna ut Jill särskilt mycket när han nämner sina senare år. Att läsa Under a Mackerel Sky är mycket att läsa om att ta för sig av det som dyker upp i livet för det har Rick Stein gjort. Snart kommer han med en ny serie om bland annat Kroatien.

Annonser

6 kommentarer

  1. Intressant, vilket kockliv!

    Gilla

    1. Ja han tog lite omvägar.

      Gilla

  2. Jag har sett några av hans program och gillar dem.
    Ha en trevlig helg!

    Gilla

    1. Ja han pratar mycket om kultur och om hållbart fiske och sådant.

      Gilla

  3. Gillar hans matprogram men har tyvärr aldrig testat någon av restaurangerna. Verkar vara en intressant bok!

    Gilla

    1. Jag hoppas du får testa The Seafood Restaurant. Hans fish & chipställen är ganska trista (och de var visst Jills idé). Det blir för snofsigt för vad fish & chips är och så stänger de mitt på dagen.

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Hattrick

En blog om damfotboll av Rainer Fussgänger

Halloj världen!

En blogg av Inger Hansson. Om resor. Om Instagram och annan fotografi. Om natur. Om Karlshamn, Kristianstad, vatten och lite av varje.

Bortugal

Borta men hemma. En blogg om en familj som längtade bort och hittade hem.

People in the Street

Bloggen om England och övriga Storbritannien

attresapodden.se

Bloggen om England och övriga Storbritannien

Matochresebloggen

Bloggen om England och övriga Storbritannien

Ladies Abroad

Reseberättelser, restips och resefotografier

Travel on a Cloud

Bloggen om England och övriga Storbritannien

City Lover Reser

Bloggen om England och övriga Storbritannien

Jennifer Stroud

Bloggen om England och övriga Storbritannien

cornishbirdblog

Little Local Adventures

Runtklotet

En blogg och resesajt med tips, texter och bilder från intressanta resmål runt om i världen

Round the Island

Walking round the coast of Mainland Britain

Diary of a Northern Teaist

Tea is a journey. This is my travelogue.

Storartad Förlag & Marknadsföring

Bloggen om England och övriga Storbritannien

En vandrares tankar

"Jag låter tankarna fara medan fötterna går"

%d bloggare gillar detta: