Det lackar ju mot påsk så jag tänkte faktiskt fortsätta på temat saker att göra med barnen i London. Har ni läst mitt inlägg om ämnet så vet ni att Science Museum är något jag rekommenderar och här ska jag förklara varför och kanske locka även er utan barn.
Så gott som vägg i vägg med naturhistoriska muséet i Kensington ligger detta museum som har betydligt kortare köer under påsken än det förstnämnda. Jag säger inte att det är folktomt under skolloven men köerna ringlar inte runt kvarteret och tar en halvtimme för att överhuvudtaget komma in så det är betydligt mer inspirerande att besöka spontant när man känner för det. Här finns många olika avdelningar så man kan välja att lägga tid på det som intressar en mest om man inte har så mycket tid men är man intresserad av allt så kan det bli en heldag, speciellt som museibutiken är fenomenal för den som gillar att göra experiment eller köpa coola saker kompisarna undrar hur de fungerar.
Har du hört talas om en järnlunga? Det hade faktiskt inte jag när jag kom hit och fick se detta påfund som var respiratorns föregångare. Det påverkade mig mycket att se hur poliosjuka och andra med andningsförlaming praktiskt taget levde hela sina liv instängda i dessa apparater där endast huvudet stack ut. Idag har de flesta fått mobila respiratorer men faktum är att det iallafall för bara några år sedan fanns en användare av järnlungan i USA – ett tragiskt fall dessutom. Rummet med äldre medicinska apparater berörde mig en hel del och just den här kanske mest av alla med sin klaustrofobiska känsla. Inte nog med att man tvingas ha hjälp att andas, man är dessutom instängd. Det här är bara en del av allt medicinskt som finns på en våning och framför allt just medicinhistoria med allt från sjuka romare och livet som fältskär till hjärnforskning av idag och allt om hur röntgen fungerar.
Favoriten hos barnen är såklart den interaktiva experimentdelen som består av ett mörkt rum med många experiment kring att alstra energi och skapa blixtar och ett ljust rum med mer byggnadsteorier där barnen kan se hur broar håller ihop och hur man förflyttar saker långa sträckor. Här hade vår dotter som då var i elvaårsåldern kunnat stanna länge och likaså säkert de ännu yngre barn som upptäckte världen genom allt som fanns att göra.
Flygavdelningen är rolig och en av de avdelningar som lockar även den mindre teknikintresserade för man måste imponeras av människans vilja att bli som fåglarna och den framkommer verkligen här bland både civilt och militärt flyg. Muséet har också en rymdavdelning som kanske inte imponerar den som varit på Deutsches Museum i München (ett av mina absoluta favoritmuséer) men som har diverse småraketer samt inte minst en rymdkapsel från Apollo 10. Här finns förövrigt precis som i München en V2 raket från andra världskriget och en bit bort finns en hel avdelning med båtmodeller och skeppsfart som jag själv som älskar allt maritimt gillade. Gamla egyptiska vassbåtar och jag vet inte allt.
Muséets stora stolthet är George och Robert Stephensons ånglok Rocket från 1829 som var världens första ånglok i ordentlig mening och med nya funktioner som revolutionerade utvecklandet av järnvägen. Flera andra ångmaskiner finns i hallen där det står och på bestämda tider under dagen sätter personalen ofta igång något så att man får känslan av hur det fungerar och låter. Många andra världsberömda saker finns också på muséet som till exempel en T-Ford och diverse klassiska datorer och det är lite roligt att se föräldrar och barn vid de där datorerna och se generationsklyftorna – våra barn har ju faktiskt fötts direkt in i informationsåldern medan vi vuxna inte alls tar det för givet på samma sätt.
Jag har säkert glömt hälften av allt vi såg och dessutom finns en utställningshall med tillfälliga evenemang. Det enda jag inte imponerades av var caféerna som var väldigt enkla men det jobbas säkert på detta också för ett museum av den här storleken och med detta tema är ju väldigt levande.
Tack för alla fina och insiktsfulla tips! Som anglofil njuter jag. Samt längtar. Är ju alltid på väg till London. Fast bor i Helsingfors. Om detta skrev jag just.
https://ulfpersson.wordpress.com/2015/03/30/element/
GillaGilla
Roligt att höra att du gillar den. 🙂 Vet du vi låter som något ur en Tjechovroman. På väg till Moskva. 😀
GillaGilla
Exakt! På väg till Moskva … Dit var de på väg, de tre systrarna men de kom ju aldrig dit. Själv är jag alltid på väg till London. När blir det av nästa gång? Längtar till Bankside.
GillaGilla
Nej vi kommer ju iallafall fram. 🙂 Det blir familjebesök i Lincoln och lite Cornwall framåt vårkanten.
GillaGilla