Burghley House

Säg Burghley till en hästmänniska och vi får bilder av fälttävlansryttare i huvudet för det här är platsen för en av de största årliga tävlingarna i den världen så redan namnet andas magi. Jag kom lustigt nog inte hit till tävlingarna utan senare under hösten för att se själva huset som är ett av Englands ståtligaste elisabetanska palats. Elizabeth I:s riksskattemästare Sir William Cecil (1530-1598) lät bygga den första upplagan av huset och var faktiskt väldigt delaktig i ritandet själv – det är inte helt ovanligt att stora överklasshus designats av sina ägare. Den östra flygeln stod klar 1555 men det var närmare 1577-87 som man började se en helhet då alla delar av huset blivit färdigställda i den E-form (för Elizabeth) som var tänkt. Cecil var länge upptagen med byggandet av det tre gånger så stora Theobalds House i Hertfordshire och det kanske var därför han inte jagade byggarna så värst mycket. Elizabeth själv var på väg hit en gång men smittkoppor i huset stoppade henne i Stamford, så gott som vid grindarna.

Både Theobalds och Burghley bombarderades under 1600-talets inbördeskrig. Theobalds så mycket att det faktiskt förstördes helt vilket är frustrerande när man besöker Burghley och tänker att det en gång funnits ett ännu större palats i liknande stil att se men nu får man nöja sig med Burghley och det är inte illa. Man börjar sitt besök i det fristående bryggarhuset som gjorts om och nu hyser en utställning om husets historia med ”intervjuer” med tidigare historiska ägare från Cecil och framåt till de som tvingats fatta beslutet att öppna palatset för allmänheten. Därefter beger man sig ut för att komma till själva palatset och medan jag sällan tappar hakan så fick jag här ändå en oerhörd upplevelse av något unikt eftersom det första som möter besökaren är en rad kolonner uppe på taken. Först undrar man om detta är något slags allmänt hedrande av antikens ideal men vid slutet av besöket har man lärt sig att det visserligen är i italiensk renässansstil men att kolonnerna i själva verket döljer en massa skorstenar! Britterna och deras skorstenar kommer jag att återkomma till för det är något speciellt men kanske i synnerhet här på Burghley!

Jodå, det är skorstenar!

Jodå, det är skorstenar!

Cecils originalbyggnad finns till stora delar kvar men renässansdelar har alltså tillkommit under senare tid. Williams son Thomas som också han var statsman men inte lika begåvad förärades titeln Earl av Exeter (som vanligt inte i närheten av platsen där huvudgodset låg) och det är denna titel som sedan hört till huset.

Efter att ha korsat gården kommer man in till ett rum som sätter tonen för vad som komma skall för här läser man om de olika tjänarna och deras sysslor samt hur mycket de hade i lön. Efter detta är det dags att kliva in i köket och se hur senare generationer moderniserat vad som trots allt är ett elisabetanskt hus. Här finns alltså stora spisar varvat med 1800-talets järnspisar med enorma grytor du är välkommen att försöka lyfta. En massa vackra kopparfat och formar får mig att undra om dåtidsmänniskorna visste hur koppar reagerar på syrlig mat men det är omöjligt att inte imponeras av allt och framför allt kanske av terrinen till sköldpaddssoppan…

Här bestämmer lorden - annars blir du skalperad...eller är det kanske sköldpaddorna?

Här bestämmer lorden – annars blir du skalperad…eller är det kanske sköldpaddorna?

 

Sköldpaddssoppa, någon?

Sköldpaddssoppa, någon?

När man lämnat köket kommer man in till tjänarnas allra heligaste: rummet med alla tjänsteklockor. Här hänger klocka efter klocka med tillhörande rum beskrivet och har du inte fått biljett till Highclere Castle så är det här ett alternativ så gott som något att ta reda på hur verklighetens Downton Abbey kan ha fungerat. Lyktor och brandhinkar prydligt upphängda visar att här är husets logistiska hjärta.

Bring me some tea.

Bring me some tea.

Efter detta är det dags att kliva in i det allra heligaste – de runt 30 rum som visas för allmänheten av husets alla 80 rum. Det börjar med ett biljardrum som jag gett min högra hand för att ha hemma, med soffor längs långsidorna och ett enormt bord. Sedan kommer ett antal sov-, mottagnings- och middagsrum med oräkneliga inredningar man bara kan drömma om.

Dinner anyone?

Dinner anyone?

Huset har ett eget kapell som förvisso inte är så jättestort men för att komma dit går man igenom ett rum fullt av italiensk renässanskonst och jag har varken det ena eller det andra hemma själv.

Utsikt över en innergård.

Utsikt över en innergård.

I typisk stil är husets ena långsida en enda rad av rum för att underhålla gäster och visa en massa konst och avslutas med ett rum fullt av himlens alla härligheter följt av ett trapphus med motiv från helvetet. Väl nere på bottenvåningen igen kan man äta lunch eller bara ta en te i orangeriet med sin vackra trädgård men det går också att bara ta sig tillbaka ut på den där fascinerande gården med sin utsikt över skorstenarna och besöka souvenirbutiken med mängder av fint till släkt och vänner.

Orangeriet

Orangeriet

Om man nu tycker att man sett allt huset har att erbjuda så har man ändå hela parken kvar. Här finns dels ytterligare en trädgård med café och äventyrsaktiviteter för barn och en handelsträdgård för de som vill ha med saker hem till trädgården och dels en typisk engelsk park skapad av den berömde Capability Brown. Här strosar hjortar omkring men du kan också själv spendera timmar promenerandes och bara njuta av vyerna av huset eller landskapet.

Burghley House

Burghley House

Det är lätt att ta sig hit med tåg till den vackrra staden Stamford (byte i Peterborough för den sista kvartens resa om du kommer från Londons Kings Cross) från vilket du sedan promenerar ut på en halvtimme eller tar en taxi. Öppet är det nästan året om men titta på hemsidan för säkerhets skull för det är oregelbundna tider från senhösten och dessutom fullt av evenemang i parken vilka stänger huset för besökare ibland – inte bara hästtävlingarna i september utan också konserter och filminspelningar. Trädgården är såklart vackrast i grönska men detta är England och ägornas får strosar omkring året runt utanför parkområdet.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Halloj världen!

En blogg av Inger Hansson. Om resor. Om Instagram och annan fotografi. Om natur. Om Karlshamn, Kristianstad, vatten och lite av varje.

Bortugal

Borta men hemma. En blogg om en familj som längtade bort och hittade hem.

People in the Street

Bloggen om England och övriga Storbritannien

attresapodden.se

Bloggen om England och övriga Storbritannien

Matochresebloggen

Bloggen om England och övriga Storbritannien

Ladies Abroad

Reseberättelser, restips och resefotografier

Travel on a Cloud

Bloggen om England och övriga Storbritannien

City Lover Reser

Bloggen om England och övriga Storbritannien

Jennifer Stroud

Bloggen om England och övriga Storbritannien

cornishbirdblog

Little Local Adventures

Runtklotet

En blogg och resesajt med tips, texter och bilder från intressanta resmål runt om i världen

Round the Island

Walking round the coast of Mainland Britain

Diary of a Northern Teaist

Tea is a journey. This is my travelogue.

Storartad Förlag & Marknadsföring

Bloggen om England och övriga Storbritannien

En vandrares tankar

"Jag låter tankarna fara medan fötterna går"

Ulf Perssons Blogg

Kultur och debatt!

%d bloggare gillar detta: